Maria Sabina Bergendahl

Till ytan är Sätila den största församlingen i Marks kommun, som ligger i Västra Götalands län. Invånarantalet har varierat under 1900-talet, men räknades detta år till 3272, att jämföras med 3018 år 1890.
Namnet Sätila har utvecklats under åtskilliga sekler: år 1313 lästes namnet Saeteldhrum, och fick sin slutgiltiga form år 1572, efter en mindre ändring av "Sättilla".
Utmärkande för Sätila är dess natursköna läge vid den långsmala sjön Lygnern, som sträcker sig in i Halland, fram till Fjärås bräcka, en kvarlämnad grusås från istiden för runt 10.000 år sedan. Denna ungefär 2 mil långa sjö är mycket långgrund, med ett djup av som mest 45 meter.
På kanten av sluttningen ner mot sjön står Sätila kyrka, vars ursprungsår är okänt, men kan ligga runt 1200-talet. År 1725 utvidgades kyrkan, enligt en minnessten vid kyrkmuren "till 90 alnar". Den karakteristiska korsform som kyrkan har idag kom till vid en restaurering år 1900, tillsammans med andra förändringar ritade av arkitekt A. Lindgren. Ännu en restaurering kom under 1965-66, efter förslag från professor Gunnar Howing i Göteborg, till en kostnad av drygt 455.000 kr för församlingen. I år gjordes en mindre restaurering, där bl.a en del främre bänkar togs bort för att ge plats åt körer o.d. En målning av fasaden är också planerad.
År 1821, samma år som det uppfördes, slog blixten ner i tornet på kyrkan. Detta och den näraliggande delen av kyrkan förstördes i eldsvådan. Genom stöd av en rikskollekt kunde dock tornet återuppbyggas följande år. Det var vid detta år som tornet fick sin gyllene tupp, en symbol för vaksamheten.
Kyrkans innertak är täckt med målningar, varav de i den äldsta delen av kyrkan är från 1702. Längst ner i kyrkan, över läktaren, återfinns konstnärens avbildning av helvetet, med eldsprutande drakar och plågade själar. Sidorna i den äldre, nedre delen täcks av de sex skapelsedagarna, med målningar av ljuset, fästet, växtligheten, himlakropparna, fiskar, fåglar, djuren på jorden och människorna. Den sjunde bilden föreställer vilan på den sjunde dagen, med Guds välbehag örver skapelsen. På den åttonde och sista bilden driver ängeln ut de första syndarna ur paradiset med flammande svärd i hand.
I mitten av kyrktaket, där korsarmarna möts, är Treenigheten avbildad: Gud Fader med spira, Sonen med Korset på hans högra sida, och Anden i form av en duva.
En intressant väggmålning återfinns i den södra korsarmen, där Jesus står i sin herdegestalt, omgiven av får, men vandrande på Lygnerns strand med Sätila kyrka i bakgrunden.
Predikstolen är rikt dekorerad, enligt texten på innersidan av baldakinen "uthzirader med Kyrkomedlen bekostade" år 1696. På sidorna av predikstolen finns Kristus och de fyra evangelisterna i form av träskulpturer. Kristus håller en blå jordglob med ett kors, och har på den ena sidan Markus och Matteus, med sina symboler, lejonet och människan, och på den andra Johannes och Lukas med örnen och tjuren.
På framsidan av altarbordet i trä finns Carl XII:s namnchiffer inskrivet, tillsammans med ornament i olika färger. Altarbilden föreställer Kristi uppståndelse med de skräckslagna väktarna avbildade under honom.
Vid 1763 levererades den ursprungliga orgeln till kyrkan, med tio stämmor och ett pris av 1.500 daler silvermynt. 1845 renoverades denna orgel, men ersattes 1901 av en ny, som hade 11 stämmor och kostade ca 5.000 kronor. Den nuvarande orgeln, som även den är ordentligt utsmyckad, är från 1970 och tillverkad i Tostareds kyrkorgelfabrik. En kororgel inköptes dessutom, och invigdes 1988 av biskop Bertil Gärtner.